Man har egentligen ingen kunskap om prästgårdens jordbruk före uppläggningen av 1701 års karta. Eftersom hemmanet var skattefritt fanns det inte med i tidigare skattelängder men det har säkerligen brukats av de präster som haft sin bostad och tjänst i När. Det var i stor utsträckning sockenborna som var ansvariga för skötseln av prästgårdens jordbruk. Detta beräknades efter varje parts hemmanstal och också byggnaderna som tillhörde prästgården skulle skötas och här fick också Lauborna bidra. Vid skattevärderingen 1745 hade prästgården 20,5 tunnland åker, 6 tunnland skog och 6 tunnland bete samt en kvarn till husbehov.

Kvarnen låg vid ån 350 m VNV om kyrkan och mellan 1771-1850 fanns en särskild prästgårdsmjölnare. Den förste av dessa var Olof Häggren från Visby (1742-84) gift med Catarina Johansdotter från Pavals 310 AJ (1738-1809), som 1784 dog i en olycka. Änkan gifte sedan om sig med skolmästaren. Näste mjölnare blev Nils Johansson från Rikvide JL (1754-1807) gift 1783 med Greta Jönsdotter (1751-1822). Men strax efter 1790 blev Nils åkervaktare i Hammaren och det blev Mickel Mickelsson-Lauvall från Husarve i Lau (1767-1810) gift 1792 med Maria Närström från Bosarve AJ (1770-1852) som efter att ha varit med i flottan under kriget mot Ryssland 1790 blev mjölnare till dess han dog 1810. Mickel efterträddes av Per Lingström från Kärrmans i Kräklingbo (1765-1837) som flyttade in med sin hustru Cristina Hammarström (1760-1817) och fyra barn. Sonen som också hette Per Lingström född i Östergarn (1794-1834) tog över som mjölnare till dess han drunknade på sjön 1834. Under 184o-talet var Lars Ronkvist från Lye (1806-61) gift med Anna Lena Olofsdotter från Öja (1802-64) prästmjölnare till dess han köpte Alvare 1:8 SL och blev jordbrukare. Den siste prästgårdsmjölnaren var holmvakten Jonas Petter Sjöberg (1825-97) som köpte en gårdsdel av Hägdarve invid kvarnen.

På 1820-talet låg prästgårdens åkrar framför allt i Nyen och Hammaren även om det fanns kyrkåker i sandjorden väster om kyrkan. År 1835 taxerades egendomen till 4 500 riksdaler medan ingen av böndernas parter i socknen gick över 1 500. I prästgården fanns också den största brännvinspannan som gav rätt att bränna 450 kannor om året medan storböndernas tillverkningsrätt låg på 65-80 kannor om året. Under tiden fram mot laga-skiftet bedrev prästgårdens arrendatorer ett omfattande odlingsarbete i de stora ängsmarkerna och år 1893 uppgavs tomt och åker till 58 tunnland medan 20 tunnland var äng. I Nyen och Hammaren fanns dessutom ca 22 tunnland åker. Efter kyrkoherde Kalströms död 1911 utarrenderades emellertid jordarna till flera bönder i När och prästgårdens jordbruk upphörde.